To be continued…

Georg Oddner är född 1923 i Stockholm. Han bor och verkar i Malmö. Efter att ha varit jazztrumslagare började Georg Oddner som fotograf på 50-talet. 1958 var han med att grunda vad som skulle bli Tiofoto, en svensk motsvarighet till bildbyrån Magnum. Med avstamp i New York och praktik hos den amerikanske fotografen Richard Avedon tog hans karriär fart. Georg Oddner är en av de svenska fotografer som nått världsrykte. Hans bilder är rikt representerade i bokform och i utställningar och har bland annat visats på Louisiana Museum for Moderne Kunst, Köpenhamn (1995), Hasselblad Center, Göteborg (1996), Lunds Konsthall (2003), Kulturhuset, Stockholm (2003) och Nationalmuseum, Stockholm (2006).

Alfredo Jaar är född 1956 i Santiago, Chile. Han växte upp både där och på Martinique, men lever idag i New York där han är verksam som konstnär, arkitekt och filmmakare. Han kallar sin konst för ”socio-kritiska” installationer, och utgår från sin egen identitet för att redogöra för ojämlika maktförhållanden. Jaar vill inte rikta sig mot ett specifikt land, utan snarare mot det alltjämt växande tomrum mellan världens olika samhällen. Alfredo Jaar har deltagit i ett flertal biennaler världen runt; Venedig (1986), São Paulo (1987), Johannesburg (1997), Sydney (1990), Istanbul (1995) samt i Kwangju (1995). Viktiga utställningar har även varit på Museum of Contemporary Art, New York (1992), White Chapel, London (1992) och de senaste åren på Museum Fine Arts, Houston (2005) och MAMCO, Genève (2006).

Mona Hatoum är palestinier och född 1952 i Libanon. Hon bor och arbetar i London och Berlin. I sina verk förenar hon sitt intresse för estetik med ämnen av såväl politisk som social karaktär. Hon är idag en av de mest ansedda konstnärerna i sin generation. Efter studier vid Byam Shaw School of Art och Slade School of Art i London skapade hon sig under 80-talet ett namn genom en rad uppmärksammade performance- och videoverk. Hennes arbeten fokuserar på konfliktfyllda teman som våld, förtryck och voyeurism, ofta i relation till den mänskliga kroppen. Mona Hatoum har haft omfattande utställningar i Europa, USA och Kanada. 1995 tilldelades hon Turner-priset. Hon har ställt ut på Centre Pompidou i Paris (1994) och på White Cube i London (1995). Samma år var hon respresenterad i den italienska paviljongen under Venedigbiennalen. Konstnären har även på senare år haft separatutställningar på Museo de Arte Contemporáneo de Oaxaca (2003) och Hamburger Kunsthalle (2004). För den svenska publiken är Mona Hatoum uppmärksammad som IASPIS-stipendiat (2001, 2002).

Pedro Cabrita Reis är född 1956 i Lissabon, Portugal, där han bor och arbetar. Han uppmärksammades första gången internationellt när han deltog i Documenta IX i Kassel 1992. Han representerade Portugal på São Paulo- biennalen 1994 samt 2007 och deltog i Venedigbiennalen 2003. Andra viktiga utställningar på senare år har varit i Centre d’Art Contemporain Saint Nazaire (2005), New Center for Contemporary Arts, Moskva (2006), och på Paesaggi Urbani nell’Arte Contemporanea, Turin (2006).

Rémy Zaugg föddes 1943 i Courgenay, Schweiz, och dog 2005. Zaugg spelade en viktig roll i Europas kulturella liv, som konstnär och kritiker. Hans konst befinner sig i en såväl konceptuell som minimalistisk tradition, och Zaugg använde sig ofta av prefabricerade objekt. Rémy Zaugg ställde bland annat ut på Centre Pompidou, Paris (1995), Kräller-Müller Museum, Otterlo (1996), Kunsthalle Basel (1999) och Museum für Moderne Kunst, Frankfurt/Main (2002).

Barry X Ball är född 1955 i Kalifornien och bor sedan 1978 i New York. Hans konst är inspirerad av samtida formalistiska begrepp och ett analytiskt förhållningssätt till konstbegreppet. Alla beslut som rör konstskapandet är viktiga för dess betydelse som helhet: form, material och lådan i vilken konsten transporteras. Barry X Ball har ställt ut på bland annat på Galerie Nationale du Jeu de Paume i Paris (1995), P.S.1 MoMA, New York (2004) och Site Santa Fe, New Mexico (2007).

Ernesto Neto är född 1964 i Rio de Janeiro, där han också bor och är verksam. Neto räknas till en av Brasiliens främsta samtidskonstnärer. Den brasilianska neo-konkretismen som på 60-talet tog avstånd från minimalismen med dess idéer om abstraktion och ville bjuda in besökarna och göra dem till medaktörer, har varit en viktig inspirationskälla. Neto har haft en lång rad utställningar runt om i världen: Århus Kunstbygning (2002), Hirschhorn Museum and Sculpture Garden (2003), Centro Cultural São Paolo (2004), Freud Museum, Wien (2005) och Malmö Konsthall (2006). Neto har även representerat Brasilien på biennaler i São Paolo (1998), Sydney (1998) och Venedig (2002). 2007 skapade Neto ett monumentalt verk, specifikt för Paris Panthéon.

Charles Long är född 1958 i New Jersey, USA. Han bor och arbetar i Los Angeles, Kalifornien. Han har arbetat med såväl keramik och måleri som performance, installationer och skulptur, och hans verk befinner sig ofta i brytningen mellan abstrakt och figurativt. På 90-talet var han pionjär då konst, design och musik allt oftare sågs samverka i offentliga miljöer. Long har haft separatutställningar på Fundação Cultural do Distrito Federal, Brasilia (1998), Sperone, Milano (1998), Orange County Museum of Art (2002) och Appex Art, New York (2003).

Uglycute består av en grupp arkitekter, designers och konstnärer (Markus Degerman, Andreas Nobel, Jonas Nobel och Fredrik Stenberg). Uglycute är kända för sin respektlösa användning av olika material som kombineras egensinnigt i inredningar, möbler och utställningar. Deras samarbete har pågått i sex år, och de värdesätter det teoretiska arbetet lika mycket som det praktiska. De senaste åren har Uglycute haft projekt med Tokyo Style (2005), ROM for kunst og arkitektur, Oslo (2006) och med Schweiziska Institutet i New York (2006). De deltog i Venedigbiennalen 2003.

Lara Schnitger är född 1969 i Haarlem, Nederländerna. Hon bor och arbetar i Los Angeles, USA. Schnitger arbetar med textil och hennes skulpturer och installationer kombinerar en urban känsla med det hemgjorda, det hantverksmässiga. På ett högst personligt sätt behandlar hon politik, humor och erotik i sina arbeten. Hon har på senare år ställt ut bland annat på Kunst-Werke, Berlin (2000), Statement, Basel (2001) och P.S.1 MoMA, New York (2002). Schnitger har tilldelats stipendium från Mondriaan Stichting och The Pollock-Krasner Foundation.

Cosima von Bonin är född 1962 i Mombasa, Kenya, men lever och verkar sedan 1990-talet i Köln, Tyskland. Hon är en av de mest inflytelserika och produktiva konstnärerna i Tyskland idag. Hennes konst låter sig inte inordnas i någon specifik genre, utan omfattar skulptur, fotografi, installationer, film och performance. von Bonin arbetar ofta tillsammans med andra konstnärer, har ett skivbolag och är verksam som DJ. Hon har bland annat ställt ut på American Fine Arts, New York (1993), Museu de Arte Contemporanea, São Paulo (1997), Kunstverein Hamburg (2001), The Museum of Contemporary Art, Los Angeles (2007). Cosima von Bonin är under sommaren och hösten 2007 aktuell på Documenta XII i Kassel.

Katharina Grosse är född 1961 i Freiburg / Breisgrau, Tyskland och bor och arbetar i Berlin, hon har haft separatutställningar på De Pont Museum for Contemporary Art, Tilburg (2013), Kunstmuseum Bonn, Bonn (2011), MassMoCA, North Adams, MA (2010), Arken – Museum för Modern konst, Köpenhamn (2009), De Appel, Amsterdam (2006), UCLA Hammer Museum, Los Angeles (2000) och Chinati Foundation, Marfa, TX (1999).

Hon har även ställt ut på Tel Aviv Museum of Art, Israel (2012), Museum of Contemporary Art, Tokyo (2011), Palais de Tokyo, Paris (2005), Kiasma, Museet för nutidskonst, Helsingfors (2003), São Paulo Biennalen, São Paulo (2002) och Hamburger Bahnhof, Berlin (2000). Offentliga uppdrag inkluderar Public Art Fund, New York (2013 – 2014), City of Philadelphia Public Art Program (2014) och Vara council / Public Art Agency Sweden (2012).

Hon hade en separatutställning på Magasin 3, Infinite Logic Conference, 2004.

Felix Gonzalez-Torres är född på Kuba 1957 och dog i New York 1996. Han fick en BFA från Pratt Institute, Brooklyn, NY 1983 och en MFA från International Center of Photography, New York University 1987. Han deltog i Whitney Museum Independent Study Program 1981 och 1983.

Under sin livstid hade han separatutställningar på Guggenheim-museet i New York (1995); Museet för nutidskonst, Los Angeles (1994); The Hirshhorn Museum and Sculpture Garden, The Smithsonian Institution, Washington, DC (1994); University of California, Berkeley Art Museum (1994); Musée d’Art Moderne de la Ville de Paris (1993); Museum of Modern Art, New York (1992); Brooklyn Museum of Art, New York (1990); och The New Museum of Contemporary Art, New York (1988).

Hans arbete har fortsatt att visas i stor utsträckning, inklusive soloutställningar på PLATEAU and Leeum, Samsung Museum of Art, Seoul, Sydkorea (2012); MMK Museum fur Moderne Kunst, Frankfurt (2011); Museum of Fine Arts, Boston (2011); Fondation Beyeler, Basel, Schweiz (2010); Artpace Foundation, San Antonio, Texas (2010); Den Amerikanska paviljongen, 52:a Venedigbiennalen (2007); Hamburger Bahnhof, Museum für Gegenwart, Berlin (2007); The Douglas Hyde Gallery, Dublin (1999-2000); och Museo Tamayo, Mexico City (1996).

Han hade en separatutställning på Magasin 3, 1992.