wizz eyelashes
Walter De Maria
Walter De Maria föddes 1935 i Albany, nära Berkeley i Kalifornien och studerade måleri och konst vid University of California. Han flyttade till New York 1960, där han under en kort period drev ett galleri, Great Jones Street, tillsammans med Robert Whitman. 1965–1966 blev han slagverkare i bandet som senare skulle bli The Velvet Underground, men lämnade bandet strax innan Andy Warhol blev dess manager. Han hade sin första separatutställning utanför Great Jones Street på Paula Cooper Gallery i New York 1965.
Viktiga separatutställningar inkluderar Beds of Spikes, Dwan Gallery, New York (1969), Skulpturen, Kunstmuseum Basel (1972) samt 360 Degree I Ching/64 Sculpture, Centre Georges Pompidou, Paris (1981). The 2000 Sculpture, en installation som består av 2 000 vita polygoner, visades på Kunsthaus Zürich, Zürich (1992), National im Hamburger Bahnhof, Hamburg, Staatlische Museum zu Berlin, Berlin (2000), och på senare tid på Los Angeles County Museum of Art, Los Angeles (2012). De senaste årens separatutställningar inkluderar Silver Meters, Gold Meters, Dia Art Foundation, Beacon, (2010) och Triologies, The Menil Collection, Houston (2012). Viktiga grupputställningar inkluderar American Sculpture of the Sixties, Los Angeles County Museum of Art/Philadelphia Museum of Art (1966), Primary Structures, The Jewish Museum, New York (1966), Annual Exhibition of American Sculpture, Whitney Museum of American Art, New York (1967), Documenta 6, Kassel (1968) samt Live in Your Head. When Attitudes Become Form, Kunsthalle Bern, Bern (1969). 2013 återskapades When Attitudes Become Form på Fondazione Prada till den 55:e Venedigbiennalen.
Långvariga installationer inkluderar The New York Earth Room (1977), The Broken Kilometer (1979) samt The Lightning Field (1977), alla gjorda på uppdrag och förvaltade av Dia Art Foundation, New York. The Vertical Earth Kilometer (1977), pendang till The Broken Kilometer är permanent installerad i Kassel, Tyskland. Magasin III visade en separatutställning med Walter De Maria 1988, strax efter att museet först hade öppnat. Följande år visades hans verk även på Moderna Museet i Stockholm. 2010 ingick hans verk i utställningen Thrice Upon a Time på Magasin III. Parallellt med skulpturer och land art gjorde Walter De Maria två musikaliska kompositioner, The Ocean Music, for Ocean and Drums (1968) och The Cricket Music, for Crickets and Drums (1964) samt två kortfilmer: Three Circles and Two Lines in the Desert och Hard Core (båda 1969). Han erhöll Guggenheim Fellowship 1969 och 1998 gjorde han monumentet till 200-årsjubileet av den franska revolutionen, en stor sfär av polerad granit som nu står utanför Assemblée Nationale i Paris.
Walter De Maria avled 2013 i Los Angeles, Kalifornien.
Sol LeWitt
Sol (Solomon) LeWitt föddes 1928 i Hartford, Connecticut, och studerade konst vid Syracuse University. Han värvades till Koreakriget 1951 och efter militärtjänsten flyttade han till New York för att studera illustration. Han arbetade ett år som grafisk formgivare hos arkitekten I. M. Pei, och tog jobb i bokhandeln och som vakt på Museum of Modern Art, New York, under en period när en ung Dan Flavin, Robert Ryman, Robert Mangold och Lucy Lippard hade också ströjobb på museet. Detta var en miljö som LeWitt senare angav som en viktig orsak till att han bestämde sig för att bli konstnär.
Hans första separatutställning visades 1965 på John Daniels Gallery i New York. Under 1967 och 1969 skrev LeWitt två korta essäer som kom att definiera konceptkonsten: Paragraphs on Conceptual Art och Sentences on Conceptual Art. 1967 startade han också Printed Matter tillsammans med Lucy Lippard och andra, en organisation för finansiering och distribution av artist’s books. 1968 gjorde han sin första väggritning, till en utställning på Paula Cooper Gallery, New York.
Viktiga separatutställningar inkluderar John Weber Gallery, New York (1974), Israel Museum, Jerusalem (1975), Museum of Modern Art, New York (1978), Stedelijk Museum, Amsterdam (1984), San Francisco Museum of Modern konst, San Francisco (2000), Bonnefanten Museum, Maastricht (2005–2006), Tate Liverpool, Liverpool (2009), MOCA Chicago och Walker Art Center, Minneapolis (2010) samt Dia Beacon, Beacon (2006 och 2010). Utställningen Sol LeWitt: A Wall Drawing Retrospective på Mass MoCA, North Adams, kommer att pågå fram till år 2033. Viktiga grupputställningar inkluderar Primary Structures, The Jewish Museum, New York (1966), Live in Your Head – When Attitudes Become Form, Kunst Bern, Bern (1969), Documenta 6 (1977) och 7 (1982), Kassel, Skulptur Projekte Münster, Münster (1987), Venedigbiennalen (1988) samt Istanbulbiennalen (1989). 2013 återskapades When Attitudes Become Form, som även inkluderade ett verk av Walter De Maria, på Fondazione Prada till den 55:e Venedigbiennalen, Italien. Under 2009- 2010 hade Magasin III en stor separatutställning med Sol LeWitts väggteckningar. Hans verk ingick också i utställningarna Efter ombyggnaden: verk ur samlingen (1994) och i Something Turned Into a Thing (2012–2013) på Magasin III.
Sol LeWitt flyttade till Spoleto, Italien, på 1980-talet och återvände senare till Chester, Connecticut. Han avled i New York 2007.
Katharina Grosse
Katharina Grosse är född i Freiburg/Breisgrau i Tyskland 1961 och studerade vid Kunstakademie Düsseldorf. Hon blev professor vid Kunsthochschule Berlin-Weissensee 2000, och därefter vid Kunstakademie Düsseldorf 2010. Grosse har ställt ut över hela världen, däribland på Kunsthalle Bern, Bern (1988), Sydneybiennalen (1998), Hamburger Bahnhof, Berlin (2000), São Paulo-biennalen (2002), Palais de Tokyo, Paris (2005), De Appel, Amsterdam (2006), Mori Art Museum, Tokyo (2006), Arken Museum for Moderne Kunst, Köpenhamn (2009), Mass MoCA, North Adams, (2010), De Pont Museum voor Hedendaagse Kunst, Tilburg (2013) samt Kunsthaus Graz, Graz (2014).
Hennes senaste utomhusprojekt inkluderar Just Two Of Us, ett uppdrag för Public Art Fund, New York (november 2013–februari 2014), och Psycholustro, en serie med sju installationer på uppdrag av Philadelphia Public Art Program längs Philadelphias järnvägsinfart (från 16 maj 2014). Katharina Grosse hade en separatutställning på Magasin III 2004, Infinite Logic Conference. 2007 ingick hennes verk också i utställningen To Be Continued… på Magasin III. Under 2012 fick hon i uppdrag att göra ett platsspecifikt verk för Vara kommun och Statens konstråd: Vara stationshus, som nu fått titeln The Blue Orange.
Katharina Grosse bor och arbetar i Berlin.
