Valfrändskaper
Ohad Meromi
1967, Israel. Bor och arbetar i New York.
Ohad Meromi kombinerar performance, storskaliga skulpturer och scenografi och kostymdesign i sitt arbete. Konstnären skapar ofta en övergripande arkitektonisk struktur som kan fungera som iscensättning för performanceverk, som i sin tur blir en del av hans installationer. Genom sina verk åkallar han en utopisk, modernistisk anda och utforskar begreppen samarbete, improvisation och gemenskap.
Simon Fujiwara
1982, Storbritannien. Bor och arbetar i Berlin.
I sina verk intresserar sig den brittisk-japanske konstnären Simon Fujiwara ofta för det samtida samhällets komplexa och motsägelsefulla mekanismer för att förhandla fram kulturella begrepp och värderingar, bland annat uppfattningar om identitet och individualitet. Fujiwara är utbildad till både arkitekt och konstnär och hans verk tar ofta form som komplexa och självbiografiskt laddade installationer.
Georg Baselitz
1938, Tyskland. Bor och arbetar i Tyskland.
Som målare, skulptör och grafiker har Georg Baselitz blivit välkänd för sina figurativa, expressiva målningar, som förkastar abstraktion och på nytt har bjudit in den mänskliga gestalten som motiv. Han målar ofta sina motiv upp och ned i ett försök att överbrygga den representativa, innehållsdrivna karaktären i hans tidigare verk. Utifrån en mängd influenser, däribland illustrationer från sovjettiden, manierismen och afrikanska skulpturer, har han utvecklat sitt eget, distinkta konstnärliga språk.
Yinka Shonibare CBE
1962, Storbritannien. Bor och arbetar i London.
Yinka Shonibares verk utforskar frågor om ras och klass genom medier som måleri, skulptur, fotografi och film. Han har beskrivit sig själv som en ”postkolonial” hybrid och ifrågasätter innebörden av kulturella och nationella definitioner. Hans signaturmaterial är ett färggrant ”afrikanskt” batiktyg från Brixton Market i London. Tyget inspirerades av indonesisk design, masstillverkades av holländarna och såldes så småningom till kolonierna i Västafrika. På 1960- talet blev materialet ett nytt tecken för afrikansk identitet och självständighet.
Andrea Zittel
1965, USA. Bor och arbetar i Joshua Tree, Kalifornien.
Som konstnär har Andrea Zittel utvecklat och testat prototyper för olika levnadsstrukturer och -situationer sedan början av 1990-talet. Hennes praktik undersöker hur det mänskliga samhället konstruerar sina värderingar, sociala normer och trossystem. Hon har sin bas Mojaveöknen i Kalifornien och har producerat verk som omfattar skulptur, teckning, målning, video, textilier och installationer.
Lars Nilsson
1956, Sverige. Bor och arbetar i Stockholm.
Lars Nilsson är en konstnär som inte drar sig för kontroversiella frågor eller den mörka sidan av våra känsloliv. Han arbetar med måleri, film, fotografi och installationer och refererar ofta till avlägsna tidsperioder och till synes olika genrer. Nilsson var professor i bildkonst vid Malmö konsthögskola 1995–2006 och hans verk har visats omfattande internationellt.
Mark Manders
1968, Nederländerna. Bor och arbetar i Belgien.
Mark Manders konstnärliga praktik beskrivs av konstnären själv som ett ”pågående självporträtt som en byggnad”. Följaktligen arbetar han mot ett stort ögonblick som kommer att samla alla hans verk, kontinuerligt sammankopplade och i dialog med varandra. Manders har ett starkt intresse för skrivande, litteratur och sättet att tillskriva föremål en mening, och hans konst kan förstås som en undersökning av berättandets arkitektur och uppfattningen om självporträttet som en konstnärlig genre.
Evert Lundquist
1904–1994, Sverige. Bodde och arbetade i Stockholm.
Evert Lundquist formade den svenska 1900-talskonsten både som målare och som lärare. Hans första offentliga erkännande som ung konstnär kom genom en utställning 1934 i Konstnärshuset i Stockholm. 1944 visades en mitt-ikarriären-retrospektiv av hans verk på Konstakademien, som kom att betraktas som hans publika genombrott. Under de följande decennierna visades Lundquists verk flitigt i Sverige, men även i Europa och Nord- och Sydamerika.
Luc Tuymans
1958, Belgien. Bor och arbetar i Antwerpen.
Luc Tuymans är en arvtagare till det nordeuropeiska måleriets stora tradition, men hans relation till mediet är starkt influerad av fotografi, tv och film. Tuymans är intresserad av andra världskrigets långvariga effekter på européernas liv och utforskar frågor om historia och minne, likaså förhållandet mellan fotografi och måleri. Genom sitt arbete ger han nya perspektiv på såväl måleriets medium som större kulturella frågor.
Nick Cave
1959, USA. Bor och arbetar i Chicago.
Nick Cave är en konstnär som ofta arbetar med tyg, performance och dans. Hans verk i mixed media är skulpterade av ett brett materialspektrum och tar ofta upp samhälleliga och politiska ämnen, såsom Soundsuits, som gjordes för att ge individen egenmakt och skapades på 1990-talet som ett direkt svar på erfarenheter av ras och vapenvåld.
Jonas Nobel
1970, Sverige. Bor och arbetar i Stockholm.
Jonas Nobels collage och teckningar är ofta inspirerade av massproduktion och industriella representationer. I sina skulpturer använder han ofta enkla material och sätter samman delar med motsatta historiska konnotationer. Dessa sammanställningar utmanar betraktaren att skapa eller dechiffrera ett föreställt eller underförstått narrativ kring politiska eller sociala händelser hämtade ur samtiden. Nobel har en mångfacetterad praktik, både som enskild konstnär och som medgrundare av konst-, designoch arkitekturgruppen Uglycute.
Rachel Whiteread
1963, Storbritannien. Bor och arbetar i London.
Rachel Whiteread gjuter vardagliga miljöer, föremål och ytor till skulpturer och teckningar och förvandlar dem därigenom till spöklika replikor som kan verka kusligt bekanta. Genom dessa gjutningsprocesser frigör hon sitt material – allt från sängar, bord och lådor till vattentorn och hela hus – från praktisk användning och lanserar en ny varaktighet, genomsyrad av minne.
Susanne Henriques
1948, Sverige. Bor och arbetar i Stockholm.
Susanne Henriques arbetar konsekvent med textilier, och garn och färg har blivit hennes främsta uttrycksmedel. Vävtekniken står i centrum för hennes konstnärliga praktik och det är materialet som bestämmer yta och struktur i verken, vilket gör dem till vad hon en gång har kallat ”berikade målningar”. Henriques skapar motivvärldar som skiftar mellan det naturalistiska och det abstrakta, ofta utifrån specifika teman.
Laure Prouvost
1978, Frankrike. Bor och arbetar i Bryssel.
Mediet och begreppet språk är allestädes närvarande i Laure Prouvosts video-, ljud-, installations- och performanceverk. Konstnären arbetar ofta med omslutande och mixed media-installationer som kombinerar film och installation på humoristiska och säregna sätt. Prouvost leker med språket som ett verktyg för fantasin och är intresserad av att gäcka linjära narrativ och förväntade associationer mellan ord, bilder och mening.
Otto G. Carlsund
1897–1948, Sankt Petersburg. Bodde och arbetade i Sverige.
Den svenske målaren, curatorn och konstkritikern Otto G. Carlsund inledde sin daning som målare i Tyskland och Norge. Han fortsatte därefter sina studier vid Académie Moderne i Paris under den franske konstnären Fernand Léger. Under dessa år blev Carlsund nära vän med bland andra konstnärerna Piet Mondrian och Amédée Ozenfant och bekantade sig med konströrelser som neoplasticism, purism och syntetisk kubism.
Rebecca Warren
1965, Storbritannien. Bor och arbetar i London.
Som skulpturkonstnär arbetar Rebecca Warren huvudsakligen i lera, brons och stål. Internationellt är hon mest känd för sina sprudlande lerskulpturer, tillsammans med hennes collage och vitriner. Warren konstruerar vitrinerna och de väggbaserade collagen med neon, ull, dekorationsbollar, papper, tråd och andra mindre identifierbara material. Hennes skulpturer i brons och obränd lera är ofta som föränderliga, kroppsliga väsen.
Wilhelm Kåge
1889–1960, Sverige. Bodde och arbetade i Stockholm.
Konstnären och keramikern Wilhelm Kåges karriär började i unga år då han målade kommersiella butiksskyltar, vilket följdes av studier i akvarell och dekorationsmålning. Han studerade sedan konst, först i Göteborg, därefter i såväl Köpenhamn som München, och utbildade sig i litografisk teknik i Stockholm. Idag är Wilhelm Kåge mest känd för sitt arbete på Gustavsbergs porslinsfabrik, där han var konstnärlig ledare i över tre decennier.
Harald Lyth
1937, Sverige. Bor och arbetar i Stockholm.
Harald Lyth är målare och grafiker och är representerad i några av Sveriges främsta nationalsamlingar. Hans arbete har ofta beställts för offentliga rum, bland annat en tunnelbanestation och Centralposthuset i Stockholm, och även för kontorsbyggnader och Kungliga biblioteket. Han har producerat scenografiska verk för Nationalteatrarna i Oslo och Köpenhamn. Lyth har studerat bildkonst både i Göteborg och vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm, där han var professor i konst och undervisade 1989–1994.
