Lars Nilsson

Född 1956, uppvuxen i Stockholm och verksam i Malmö och London.

Utställningen är en retrospektiv med verk av Lars Nilsson från perioden 1987-2002. Det är första gången som Lars Nilssons konstnärskap får en djupgående och över-gripande presentation. Utställningen, som omfattar nio större installationer, två grupper av målningar samt en nyproducerad videoinstallation, visas både i de övre utställningshallarna samt i den nyligen öppnade hallen på nedervåningen. I samband med utställningen publiceras en rikt illustrerad katalog med texter av David Neuman, Gertrud Sandqvist samt ett samtal mellan konstnären och Jérôme Sans.

Lars Nilsson är född 1956, uppvuxen i Stockholm och verksam i Malmö och London. Hans konstnärliga verksamhet inbegriper måleri, skulptur och video såväl som installationer. Sedan 1995 är han professor i bildkonst vid Malmö konsthögskola, Lunds universitet, vilket han kombinerar med ett aktivt, internationellt konstnärskap. Lars Nilssons konst har visats i utställningar, bl.a. på PS1 Museum i New York, Moderna Museet i Stockholm och senast på Palazzo delle Papesse i Siena. Efter Magasin 3 Stockholm Konsthall kommer utställningen att presenteras på det nyöppnade Site de Création Contemporaine, Palais de Tokyo i Paris.

”Jag är fullständigt övertygad om att vi alla har fantasi. Något som pågår ”där uppe” som inte har mycket med vardagslivets verklighet att göra. Jag är också övertygad om att själva identifieringen, klargörandet, hågkomsten och slutligen utvecklandet av denna inre verksamhet är tillgängligt, men inte möjligt att nå för oss alla. De som gör det, de som vågar utmärka sig och tillåter sig själva att stå i förgrunden, är därför exceptionella människor, som i detta fall när man beskriver konstnären Lars Nilsson. Genom att känna personen Lars och vara bekant med hans konstnärliga Ïvre kan jag se ett oskiljaktigt samband mellan det intellektuella, psykologiska, och konstnärskapet. Helheten i hans verk eller produktioner gestaltar enheterna i föreningen mellan tanke och själ. Han sträcker sig ner i djupet av mången manlig ”fantasi” och drar fram den, till en slutsats, till en tredimensionell nivå som jag också kan se, och inom den uppfattar han identifikation och minne. Hans villighet att visa upp eller ”avslöja” sig själv på ett så fräckt sätt, ger viss trovärdighet åt ens egna ännu inte etablerade eller rentav identifierade bilder”.
David Neuman, curator för utställningen och konsthallschef

”De senaste tio åren jag inte gjort något som inte känts nödvändigt, en lyx kan det kanske tyckas (..). Men som så ofta när det gäller ens konstnärliga arbete väljer man inte – man gör det man måste på det enda sätt det kan göras. Jag har velat förmedla något specifikt, jag kan inte se hur det skulle ha kunnat ta form på något annat sätt eller i en annan takt”.
Lars Nilsson

”Ingen kan beskylla Lars Nilsson för politisk korrekthet. Varför skulle man det? Han besitter ett mod, en precision och en konstnärlig hänsynslöshet som är mycket ovanlig. Att genomföra ett projekt som så till den grad utlämnar och iscensätter konstnärens privata jag, att våga ta till sig och fullt ut pröva de mest långtgående feministiska analyser av manligt våld och sexualitet, att se sina egna avgrunder och sitt eget mörker, att våga erkänna om än indirekt tillkortkommanden som berör de mest sårbara aspekterna av jaget, och vad mera är förmå vända det till något som kommunicerar så övertygande och så skrämmande är beundransvärt och extraordinärt i synnerhet som undersökningen genomförs med en formell briljans som för ut det privata i det offentliga. Förebådad redan i 80-talsverken är Lars Nilssons stora självbiografiska projekt under 90-talet unikt”.
Gertrud Sandqvist, rektor vid Malmö konsthögskola