Konst i biblioteket: vår & höst 2021
Alexandra Zuckerman
Alexandra Zuckerman är född 1981 i Moskva. Hon bor och arbetar i Tel Aviv. 2006 utexaminerades hon från Bezalel Academy of Art and Design i Jerusalem. Hon studerade med Wolfgang Tillmans på Städelschule i Frankfurt am Main. Zuckerman har haft separatutställningar på bland annat Kim? Contemporary Art Center, Riga, Lettland (2016); Galeria Sabot (med Tomer Rosenthal), Cluj-Napoca, Rumänien (2015); Open Space på Art Cologne, Köln, Tyskland (2011); Galerie Christian Nagel, Berlin, Tyskland (2008); Noga Contemporary Art Gallery, Tel Aviv, Israel (2007 och 2013). Hennes senaste grupputställningar inkluderar No Body, No Land, No Blood, No Country, Bar-David Museum, Bar’am, Israel (2018); Liste (med Galeria Sabot), Basel, Schweiz (2018 och 2017); Zeresh, Third Floor on the Left, Tel Aviv, Israel (2018); Yael’s Dreams (and Nightmares), Art+Text, Budapest, Ungern (2018); Notes for a Shell # 2, MORE Projects på ART-O-RAMA, Marseille, Frankrike (2018); Domesticity VI, Kayu Gallery, Bali, Indonesien (2017); Ritiro, Kayu Gallery, Bali, Indonesien (2016); Susy Culinski & friends, Fanta Spazio, Milano, Italien (2016); Filosofen, Galleri Riis, Stockholm, Sverige (2015); A guide to making a genie, Galerija 427, Riga, Lettland (2015); Michal Helfman–Eli Petel–Alexandra Zuckerman, MK Search Art, San Giovanni Valdarno, Italien (2014); The Drawing Room, Magasin III, Stockholm, Sverige (2014). Hennes verk ingår i flertalet framstående privata och offentliga samlingar.
Carl Hammoud
Carl Hammoud är född 1976 i Stockholm, där han idag bor och är verksam. Hammoud är utbildad vid Konsthögskolan Valand i Göteborg och Konstskolan Idun Lovén i Stockholm. Ett urval av Hammouds separatutställningar inkluderar Göteborgs konstmuseum (2021, 2010); Lora Reynolds Gallery, Austin, Texas (2020, 2016, 2014, 2013); Eskilstuna konstmuseum (2015); Liljevalchs konsthall, Stockholm (2012); Kalmar konstmuseum (2011) och Malmö konstmuseum (2010-2011). Grupputställningar inkluderar Bohusläns museum, Uddevalla (2020); Ystads konstmuseum (2019); Asia House, London (2018); Trafo Kunsthall, Asker, Norge (2018); Moderna Museet, Malmö (2016); Hangaram Art Museum, Seoul, Sydkorea (2015); Turku Art Museum, Turku, Finland (2012); Värmlands museum, Karlstad (2011); Linköping konsthall (2009); Borås konstmuseum (2009) och Göteborgs konsthall (2008). Hammouds verk finns i samlingarna på bland annat Albright-Knox Art Gallery, Buffalo, New York; British Museum, London; Moderna Museet, Stockholm; Malmö konstmuseum; Göteborgs konstmuseum och Eskilstuna konstmuseum. Hammoud har blivit tilldelat ett flertal stipendier, däribland Sten A Olssons kulturstipendium (2020); Åke Andréns Stiftelse Konstnärsstipendium (2012); Vera och Göran Agnekils stipendium, Konstakademien (2011) och Stockholms Stads Kulturstipendium (2006). Han är sedan 2019 ledamot av Konstakademien.
Marcel van Eeden
Marcel van Eeden är född 1965 i Haag, Nederländerna. Han bor och arbetar i Zürich, Schweiz, och Karlsruhe, Tyskland. van Eeden är en internationellt känd tecknare vars verk skildrar händelser och bilder som skett före hans födelse den 22 november 1965. Dessa huvudsakligen monokroma teckningar, som stilistiskt påminner om ”film noir”, tjänar till att artikulera en serie händelser som ingår i en kontinuerlig men till sin natur instabil berättelse i konstant förändring. Genom att arbeta med funna bilder – från fotografier till tidskrifter, vykort, affischer, annonser och böcker – rör sig van Eedens bilder och tillhörande text ofta in i den grafiska romanens territorium, vilket skapar en stämning av återhållsam, hemsökande och något dyster nostalgi. Hans praktik är unik i så måtto att han följer en uppsättning självpåtagna regler och ända sedan 1993 obevekligt producerar minst en teckning per dag. Papperet han använder är handskuret i specifika dimensioner och i sin arbetsprocess fyller han bilden diagonalt, med början i det övre vänstra hörnet. Det mest avgörande för denna strikt reglerade metod är emellertid det begreppsmässiga beslutet att endast referera till funna bilder och textkällor som föregått hans födelsedatum, vilket delvis är ett resultat av van Eedens fascination för uppfattningen om frånvaro, eller ”icke-existens”, såsom uttryckt i Arthur Schopenhauers filosofier. van Eeden använder ofta dessa funna källor för att skapa fiktiva berättelser och omkring 2006 uppstod berättande strukturer i verken när han började gruppera dem i gåtfulla serier med en långsiktig berättelsestruktur, för att med funna fakta och bilder bygga en berättelse baserad på element av filmisk nostalgi och intrig. Hans senaste separatutställningar inkluderar Staatliche Kunsthalle, Karlsruhe (2019); Stedelijk Museum Schiedam (2018); Centro de Arte Contemporáneo de Malaga (2017); Gemeentemuseum Den Haag (2014); Tel Aviv Museum of Art (2014); Neue Galerie Gladbeck (2013); Mathildenhöhe Darmstadt (2011); Haus am Waldsee, Berlin (2011) och Kunstmuseum St. Gallen (2011). Grupputställningarna inkluderar Gemeentemuseum Den Haag (2020); Walker Art Center, Minneapolis (2019); Hamburger Kunsthalle (2017); Centre Pompidou, Paris (2017); Martin-Gropius-Bau, Berlin (2015, 2011); Museo de Arte del Banco de la Republica, Bogotá (2014); Magasin III – Museum & Foundation for Contemporary Art, Stockholm (2014); Aargauer Kunsthaus, Aarau, (2014); Tate St Ives (2013), ZKM Karlsruhe (2012); Museum Folkwang, Essen, (2012) och Kunsthalle Emden (2011). Foto: © Lukas Giesler.
John Kleckner
John Kleckner föddes 1978 i Iowa. I 15 år har han varit hängiven teckningen. Hans namn har blivit synonymt med pappersbaserad teknisk perfektion, lika graciös som den är outgrundlig. Ett elegant samspel mellan dynamiska linjer, myriader av prickar och subtila skuggningar invaderar bäraren som mestadels är av blygsam storlek. Kleckners grafiska skiffer, som ofta utförs i enkel bläck eller grafit, ibland i mild akvarell, vävs in i spännande kompositioner, där konstnären utgår från ett visuellt idiom som en gång var populärt bland hippier, samtidigt som han dekonstruerar det med gåtfull detaljrikedom. Verk av Kleckner, som en gång kallade sig en ”skeptisk hippie”, kretsar ofta kring människokroppen, mänskliga relationer och deras ändliga egenskaper. I sin senaste serie, som påbörjades 2015, har Kleckner lagt bort bläckpennorna och för första gången sedan examen 2002 återvänt till pensel och palett. Från mer än 100 av sina papperscollage som han gjort sedan 2012 har Kleckner destillerat fram och producerat över dussintalet målningar i storformat i robusta färger. Vid första anblicken tycks de tekniska, formella och kromatiska aspekterna av denna serie inte relatera till Kleckners tidigare oeuvre, men sanningen är den motsatta: med dessa nya verk har Kleckner tagit sin teknik med stilistisk kontrast och sönderbrutna motiv ett steg längre och gjort collagens princip, som har åtföljt hans produktion sedan konsthögskolan, till ett tema i sitt måleri. Dessutom kombinerar Kleckner tidigare och senare inspirationskällor för sin konst. Resultatet är en transatlantisk bro: influenser från konsthistorien och popkulturen i födelselandet USA smälter samman med andra från Berlin, hans valda hem, för att skapa en självständig repertoar av form och färg. Kleckners verk finns i samlingarna på Museum of Modern Art, New York; Miettinen Collection, Helsingfors och Berlin; Magasin III Museum for Contemporary Art, Stockholm; DESTE Foundation for Contemporary Art, Aten och Saatchi Gallery, London. Porträtt: John Kleckner (2017) © Courtesy Galerie Judin, Berlin.
