Under 2021 presenteras teckningar ur Magasin III:s samling i museets referensbibliotek av konstnärerna Marcel van Eeden, Carl Hammoud, John Kleckner och Alexandra Zuckerman.

Sedan 1993 producerar Marcel van Eeden minst en teckning per dag och följer i sin arbetsprocess en rad självpåtagna regler. Pappret skärs till för hand varefter han fyller bilden diagonalt, med början i det övre vänstra hörnet. Det mest avgörande för sin reglerade metod är beslutet att endast utgå från funna bilder och textkällor som föregått hans födelsedatum, 22 november 1965. van Eeden använder sig av fotografier, vykort, affischer, annonser, tidningsklipp och bilder ur böcker och adderar text som sällan hör ihop med den ursprungliga bilden. Resultatet är huvudsakligen monokroma och närmast fotorealistiska teckningar som stilistiskt påminner om ”film noir” (svartvita kriminalfilmer från 1940- och 50-talen) och den grafiska romanen. Tillsammans bildar de en kontinuerlig berättelse i konstant förändring. Genom att använda sig av material från innan hans egen existens, och genom skapandet av semi-fiktiva protagonister och händelser, ifrågasätter van Eeden autobiografins autenticitet och erbjuder ett högst personligt perspektiv på historien. 

Carl Hammouds praktik spänner över måleri, teckning och skulptur. Han arbetar med de olika medierna parallellt genom en tydlig uppdelning av sina arbetsdagar. Förmiddagarna fokuserar han på text, teckning samt objekt i papper och kartong. Eftermiddagarna ägnar han åt det fysiskt mer krävande arbetet som måleriet innebär för honom. Motiven i Hammouds teckningar är ofta minutiöst ljussatta. De ter sig vara igenkännbara och vardagliga, samtidigt som de är laddade med ett stråk av surrealism liksom melankoli i gränslandet mellan minne och fiktion. I de här presenterade teckningarna förekommer olika redskap och handlingar för seende och under-sökande. Vår perception, boken, läran om kunskap (epistemologi) och den mänskliga kroppen är här föremål för en noga omsorg. 

John Kleckners minutiöst utförda teckningar kretsar ofta kring människokroppen, mänskliga relationer och deras ändliga egenskaper. Parallellt med sina studier arbetade Kleckner på konstavdelningen i en bokaffär. En bok med verk på papper av den tyske konstnären Joseph Beuys (1921–1986) blev avgörande för Kleckners formspråk. Motiven i Beuys tidiga teckningar visar ofta en blandning av djur, människofigurer och natur, där naturen även tar plats genom bivax och fett som material på pappret. Kleckners praktik blandar influenser från konsthistorien med referenser ur populär- och hippiekulturen. Återkommande motiv är människor eller enskilda kroppsdelar på väg att växa ihop med naturen och transformeras till organiska former eller helt lösas upp till för oss oförklarliga fysiska tillstånd. Huruvida vi bevittnar resultatet av en våldsakt eller en drömlik hallucinatorisk scen förblir oklart. 

Alexandra Zuckermans arbeten är förankrade i minnen av barndomens Ryssland, medeltida gravyrer och östeuropeiska sagor och illustrationer. Hennes teckningar är resultatet av en noggrann och långsam process av stegvis påläggning av lager. Tätt tecknade streck och linjer bildar mörka ytor och detaljer, medan de ljusa partierna blottlägger pappret som del av bildytan. Teckningarna från 2012/2013 ingår i en serie av nattliga, surrealistiska scener där månen, håligheter liksom dörrar och fönster är återkommande motiv. Det finns inga tydliga berättelser att dechiffrera – istället skapar Zuckerman suggestiva bildvärldar för att trigga fantasin. 

Carl Hammouds verk Focus (2013), Scope (2010), Epistemology (2010), Metamorphosis (2009) och The Bridge (2010) visades från och med maj 2021. I augusti samma år tillkom hans verk Evidence of Absence (2021) till utställningen.

John Kleckners tre verk, samtliga Untitled (2006) visades fram till juli 2021.