R.B. Kitaj

R.B. Kitaj föddes 1932 i Cleveland, Ohio. Kitaj studerade vid Cooper Union Institute, New York; Akademie der bildende Kunst, Wien; Ruskin School, Oxford och vid Royal College of Art, London.

Hans första separatutställning visades på Marlborough Fine Art, London (1963). För Arts Council of Great Britain, 1976, valde Kitaj ett antal brittiska verk kopplade till ett gemensamt tema, som bildade kärnan i en utställning med titeln The Human Clay. I utställningen ingick verk av Frank Auerbach, Francis Bacon, Lucian Freud, David Hockney, Howard Hodgkin, Leon Kossoff, Henry Moore, Kitaj själv och andra. Kitajs essä i katalogen, där han föreslog idén om en School of London, blev en av de viktigaste konsthistoriska texterna under perioden. 1989 publicerade han First Diasporist Manifesto, den längsta och mest passionerade av sina många texter som diskuterar den judiska dimensionen i hans konst och idéer.

Kitaj mottog ett flertal utmärkelser, bland annat blev han invald i American Academy of Arts and Letters 1982. 1985 blev han den förste amerikanen sedan John Singer Sargent som valdes in i Royal Academy. Hans verk har visats på många retrospektiva utställningar, däribland Hirshhorn Museum, Washington, DC; Tate Gallery, London; Los Angeles County Museum of Art, Los Angeles och Metropolitan Museum of Art, New York. Nyligen har även retrospektiva utställningar visats på The Jewish Museum, Berlin; The Jewish Museum, London och Hamburger Kunsthalle, Hamburg.

R.B. Kitaj lämnade London 1997 och flyttade till Los Angeles, där han avled 2007.