Per Kirkeby

INNEHÅLL:

Prolog av David Neuman, chef Magasin 3 Stockholm Konsthall
Blå, blå glömska, essä av Aris Fioretos, författare
Restlandschaft – Tankar kring Per Kirkeby, essä av Thomas Elsen, chef Neue Galerie im Höhmann-Haus, Augsburg, Tyskland 


Utställningskatalog nummer 20
Antal sidor:
49, färg, illustrerad
Bandtyp:
häftad

Språk: svenska och engelska
År: 1999
Utgivare: Magasin 3 Stockholm Konsthall
ISBN: 91-972986-4-6


UTDRAG:

Restlandschaft – Tankar kring Per Kirkeby av Thomas Elsen

(…) Liksom han å ena sidan är i stånd att djuploda språkets lyriska möjligheter behärskar Kirkeby å andra sidan också den ”nyktra”, språkligt exakta konkretionen. Vid sidan av hans verksamhet som lyriker är han också författare av en mängd essäer och konsthistoriska skrifter, bl.a. om Manet, Delacroix, Turner och Schwitters.

INTUITION
Intuition är för Kirkeby en central drivkraft för konstutövandet och samtidigt ett slags motbegrepp till spontanitet. Han betonar den kvalitativa skillnaden gentemot det spontana arbetandet som en skapelseprocess, som för honom i allt väsentligt har att göra med olikheten mellan långsamhet och snabbhet. På basis av intuitionen som hans måleriska utgångs- och startpunkt ”växer” bilden fram genom många nivåer, korrigeringar, överlagringar, synliga och osynliga övergångar. Den är, om än också i hög grad till följd av humöret (”De bilder som uppstår på detta sätt är ofta betydligt mer depressiva”, Kirkeby i samtal med författaren, sommaren 1997 i Frankfurt), aldrig endast uttrycket hos ett enda ögonblick utan ett – ofta helt kort – tidskontinuum.

MÅLERI
Den förekommande tituleringen modern landskapsmålare har

Kirkeby om och om igen tillbakavisat. Detta till trots är det såväl det intensiva betraktandet av naturen (t.ex. av trädfragment, väderlekar, med dagen och årstiderna föränderliga ljusförhållanden) som geologiska motiv och motivationer (studiet av ytstrukturer och -förskjutningar, erosionsprocesser) vilka skapar ett avgörande konstnärligt kontinuum i hans bilder. Naturen porträtteras dock inte utan framstår som underkastad förändring, liksom i ett flytande tillstånd. Kirkebys måleri handlar alltid om denna metamorfos.

En viss metodisk analogi till betraktandet av geologiska skiktningar i naturen återfinns i de omväxlande överlagringarna av måleri och teckning i bildfältet som spelar en bärande roll hos honom. Tecknandet är härvidlag ett nödvändigt, dialogiskt förlopp av självbekräftelse gentemot bilden, och därför innefattat i denna som en integrerad del. Som jämförelse kan anföras de teckningsmotiv som vinjetterna till denna katalog utgör, vars vokabulär i bildserien ”Rest-landskap” ibland är dolda men stundom också framträder alldeles öppet. (…)