James Turrell

INNEHÅLL:

Ögon, essä av Daniel Birnbaum, svensk konstkritiker och intendent


Utställningskatalog nummer 12
Antal sidor:
32, färg, illustrerad
Bandtyp:
häftad

Språk: svenska och engelska
År: 1996
Utgivare: Magasin 3 Stockholm Konsthall

SLUTSÅLD
Finns att läsa i vårt referensbibliotek


UTDRAG:

Ögon av Daniel Birnbaum

”Optiken, som utvecklas hos oss när vi gör studier, Iär oss att se.”
Paul Cézanne

”Det finns visserligen ingen fenomenologi, men väl fenomenologiska problem.”
Ludwig Wittgenstein

Det är inte ofta jag är ensam, verkligen ensam. Frånvaron av andra människor räcker inte för att skapa det tillstånd jag tänker på. Föremålen runtomkring mig leder mig tillbaka till en värld helt bestämd av relationer mellan människor: diskussion, konflikt, samvaro. Ensam i mitt hem är jag ändå inte ensam.

Men det har hänt: Jag vaknar upp mitt i natten i ett kolsvart hotellrum i en främmande stad – ensam. Jag sveps in i snö och dimma i de österrikiska alperna, inga andra skidåkare är i närheten. Synfältet förvandlas till en enda vit och bländande helhet – jag är ensam.

En vag känsla av osäkerhet om den egna existensen åtföljer dessa upplevelser: Var är jag? – Vem är jag? Snabbt finner man sig åter till rätta, den gemensamma världen återvänder.

Ett tredje exempel: Jag promenerar genom Soho i New York en kylig februaridag. Fullt av människor och bilar på gatorna. Men inne på galleriet är det tomt. Jag passerar genom en svart korridor som böjer av flera gånger så att inget ljus når in i det rum som öppnar sig där inne. Absolut svärta, tystnad. Total ensamhet.

Ett knappt förnimbart surr från en annan del av huset ger sig tillkänna. Långsamt framträder ljuset, svagt men allt tydligare. Är det utanför mig eller inne i mina egna ögon? Vad är insida och vad är utsida? Börjar det som kallas ”jag” bakom ögonlocken?

Det är en installation av James Turrell som ger upphov till dessa grubblerier: ”A Frontal Passage”, visad på Barbara Gladstone Gallery under februari 1994. Jag återvänder till den många gånger. Om andra besökare viskar och knuffas därinne låter jag bli och återkommer senare. Det är inte ofta jag varit besatt av ett konstverk. Det händer inte ofta i dagens konstvärld att ett verk drabbar mig på ett existentiellt plan. Turrells ”A Frontal Passage” gör det – första gången och varje gång jag återvänder.

Vad handlar Turrells konst om? Om ljus och perception frestas man att svara. Men kanske är det korrektare att säga: denna konst är ljus och perception. Turrells arbeten föreställer ingenting. De är sig själva: de är ljus och mörker, rymd och förnimmelse. Hans installationer manipulerar betingelserna för vår perception snarare än att erbjuda objekt för estetisk kontemplation. Detta är konst som befriats från alla objekt. Den handlar inte om vad som finns framför, utan snarare om vad som finns bakom våra ögon – om seendets förutsättningar och perceptionens gränser. (…)